Houtskär, som till ytan är 697 km2 och består av ca 700 holmar över 1 ha i storlek (20 bebodda), ligger i Åbolands skärgård vid gränsen mot Åland. Houtskär blev tvåspråkigt år 2003 och var en självständig kommun fram till kommunsammanslagningen 1.1.2009, då kommunen blev en av fem kommundelar i skärgårdsstaden Pargas. Ca 500 personer är skrivna här, men vi har också en stor deltids- och fritidsbefolkning. Av befolkningen talar ungefär 83 % svenska, 15 % finska och 2 % andra språk. Undervisningen i åk 1-6 i Träsk skola är svenskspråkig, men finskspråkig undervisning för åk 1-9 finns på nära håll i Korpo, liksom svenskspråkig undervisning för åk 7-9, som funnits redan sedan hösten 1980, då f.d. Skärgårdshavets högstadieskola grundades.

Naturen är omväxlande och floran är artrik bl.a. tack vare en kalkrik jordmån, gott klimat och hävdade jordbruksmarker. Houtskär ingår i sin helhet i Skärgårdshavets biosfärområde och delvis i Skärgårdshavets nationalpark.
Houtskär har en god basservice som kompletteras av privata företag. Föreningsverksamheten är mycket livlig och bidrar i hög grad till invånarnas trivsel. I Houtskär finns det många livskraftiga byar. Flera av dem är fortfarande traditionella “gytterbyar”.

Speciellt Hyppeis och Björkö är kända för sina vackra båthus. Byaförteckning: Näsby som är Houtskärs kyrkby, Storpensar, Saverkeit, Kittuis, Medelby, Hönsnäs, Berghamn, Träsk, Jervis, Hyppeis, Roslax, Kivimo, Björkö, Mossala, Äpplö och Nåtö.

Det finns inte många stora sammanhängande åkrar i Houtskär. Skärgårdsnaturen bjuder istället på ett lapptäcke av skogsmark, berg, kärr, åkermark och vattendrag. Dagens krav på stora effektiva enheter gör att skärgårdsbonden inte har det lätt. Ett sätt att klara sig är att satsa på specialodlingar. Houtskär är känt för sin tidiga och goda nypotatis. Tidigt på våren ser det i många byar ut som om åkrarna skulle vara snötäckta, men skenet bedrar. De blänkande tegarna är skyddstäckta potatisodlingar. Tomater är en annan stor “exportvara” och tomater odlas numera året om. Andra special- grödor är t.ex. äpplen.

Houtskär har varit befolkat väldigt länge. De äldsta kända spåren av människor torde vara ett par gravkummel från bronsåldern. Då landhöjningen i området är ca 50 cm per århundrade har öarna förändrats både till storlek och antal. I dag finns det totalt ca 1 600 öar och mindre skär. Man antar att det funnits svensk bebyggelse sedan 1200-talet. De flesta nuvarande byar finns nämnda i Gustaf Vasas jordebok från 1540, vilket tyder på att det funnits en byorganisation. De olika gårdarna har varit byggda på sin andel av bytomten i en viss inbördes ordning. Houtskär kapellförsamling nämns 1554, men fram till 1867 var Houtskär en del av Korpo socken. Den nuvarande röda korskyrkan av trä, S:ta Maria kyrka, byggdes 1703. När Houtskär blev en självständig kommun, bestod befolkningen av självägande bönder i 18 byar. Houtskärsbornas traditionella näringar var fiske och sjöfart. I slutet av 1800-talet var befolkningen som störst – ca 2000 personer. Befolkningsökningen berodde bl.a. på att skärgårdsborna tack vare fisket klarade sig bättre under de svåra hungeråren 1867-68, då jordbruket misslyckades och befolkningen på fastlandet pinades av svält.

Källa: https://www.pargas.fi/web/kommunerna/houtskar/sv_SE/framsida/